IDa, Bara lite allmänt.
Gyals, fatta att det är 3 år sedan vi var i Rhodos nu. Ganska exakt kan jag tänka mig, har för mig att det var nära inpå skolstarten... Jisses vad tiden går.
Imorrn börjar jag på nya jobbet. KÄNSLOSTORMAR. Inte blir det bättre för att jag känner av halsen och är allmänt blödig och nära till gråt, brukar vara frökens Johnssons tecken på en influensa. Men vi håller tummarna för att det bara är nerverna som spökar!
Tack för igår Johanna, Sara och Fia. Och Magnus och Liselotte och Sarah också såklart. Mkt mysigt och givande. Kvalitet är bättre än kvantitet indeed!
I höst ska jag verkligen försöka jobba på just den biten. Jag kan vara den mest flängiga människan i världshistorien, jag är stressad konstant. Och då höjer ni säkert på ögonbrynen och tänker "men Ida, du gör ju ingenting?!". Och det är just det. Jag gör saker NONSTOPP. Allt från att behöva lämna tillbaka grejer jag inte ens ville ha, elelr besöka vänner över hela jäkla stan, eller sitta och mingla och vara social emd massa jäkla människor som jag couldnt care more less 'bout. Saknar mitt Tnazania-jag, där jag helt enkelt stod på mig och sa "Nej, jag vill/orkar inte. Jag vill hellre bara ta det lugnt" och vad mkt bättre man mådde!
Nu säger inte jag att jag aldrig mer ska gå ut eller vara social, för jag ÄLSKAR ju det. Men det gäller att plocka russinen ur kakan och jobba på känslan av att man inte måste vara bäst och mest tillräcklig i alla jäkla lägen. För just nu känner jag mig nästan lite utbränd? Vet inte ett smack vad jag gör för mig själv, och avd som är för andra. Enda jag vet är att jag har stört mkt ångest och stress. Så från och med nu tänker jag starta operation: IDA.
Och vissa situationer måste man kunna stå på sig i, annars kan man nästa bli scarred 4 life. Man ska respektera och värdera sina känslor och sin kropp över allt annat. Jag är trött på att flyga vind för våg efter konstiga killar en efter en och hela tiden vara så äckliogt tillgänlig. Man förtjänar mer.
Ska INTE vara kär den här hösten. Inte hångla. Inte dejta. NADA. (Förutom om Mojne hör av sig. Kanske.)
Och tänker börja stänga av min mobil ibland. Och inte dricka mycket alkohol.
Däremot ska jag börja dansa och gå på teaterkurs.
Och det finns ingen ingen iiingen, absolut iiingen idé att umgås med människor som bara tar energi och inte ger någon. Ifall man dessutom bara umgås med folk på deras premisser och man aldrig kan få "shine trough" med sig själv, är det ju inte konstigt att man hela tiden känner sig som en gäst i andras tillvaro?! Och glömmer bort att ta egen plats. So fuck that shit.
Sedan ska jag som sagt jobba på kvalitet. Inte ringa folk när jag är på väg till bussen och bara hionner vrääka ur mig allt som hänt under dagen och likaså den andra personen, medan ma knappt lyssnar för att man samtidigt ska fiska upp busskortet, hinna springa över gatan eller knappt hör för mottagningen knorrar. Det är inget sätt att umgås på, man blir ju bara svettig?
Jag ahr extremt mkt att jobba på. Vill vara välmående och det här fungerar inte. Måste ha all energi till det nya jobbet, för det ska bli jätteroligt. Men känns inte jättenice att man känner att man redan är helt energilös, och det av att ha varit ledig sean i juni. Då har man gjort fel val med sin fitid indeed!
peace out<3
Imorrn börjar jag på nya jobbet. KÄNSLOSTORMAR. Inte blir det bättre för att jag känner av halsen och är allmänt blödig och nära till gråt, brukar vara frökens Johnssons tecken på en influensa. Men vi håller tummarna för att det bara är nerverna som spökar!
Tack för igår Johanna, Sara och Fia. Och Magnus och Liselotte och Sarah också såklart. Mkt mysigt och givande. Kvalitet är bättre än kvantitet indeed!
I höst ska jag verkligen försöka jobba på just den biten. Jag kan vara den mest flängiga människan i världshistorien, jag är stressad konstant. Och då höjer ni säkert på ögonbrynen och tänker "men Ida, du gör ju ingenting?!". Och det är just det. Jag gör saker NONSTOPP. Allt från att behöva lämna tillbaka grejer jag inte ens ville ha, elelr besöka vänner över hela jäkla stan, eller sitta och mingla och vara social emd massa jäkla människor som jag couldnt care more less 'bout. Saknar mitt Tnazania-jag, där jag helt enkelt stod på mig och sa "Nej, jag vill/orkar inte. Jag vill hellre bara ta det lugnt" och vad mkt bättre man mådde!
Nu säger inte jag att jag aldrig mer ska gå ut eller vara social, för jag ÄLSKAR ju det. Men det gäller att plocka russinen ur kakan och jobba på känslan av att man inte måste vara bäst och mest tillräcklig i alla jäkla lägen. För just nu känner jag mig nästan lite utbränd? Vet inte ett smack vad jag gör för mig själv, och avd som är för andra. Enda jag vet är att jag har stört mkt ångest och stress. Så från och med nu tänker jag starta operation: IDA.
Och vissa situationer måste man kunna stå på sig i, annars kan man nästa bli scarred 4 life. Man ska respektera och värdera sina känslor och sin kropp över allt annat. Jag är trött på att flyga vind för våg efter konstiga killar en efter en och hela tiden vara så äckliogt tillgänlig. Man förtjänar mer.
Ska INTE vara kär den här hösten. Inte hångla. Inte dejta. NADA. (Förutom om Mojne hör av sig. Kanske.)
Och tänker börja stänga av min mobil ibland. Och inte dricka mycket alkohol.
Däremot ska jag börja dansa och gå på teaterkurs.
Och det finns ingen ingen iiingen, absolut iiingen idé att umgås med människor som bara tar energi och inte ger någon. Ifall man dessutom bara umgås med folk på deras premisser och man aldrig kan få "shine trough" med sig själv, är det ju inte konstigt att man hela tiden känner sig som en gäst i andras tillvaro?! Och glömmer bort att ta egen plats. So fuck that shit.
Sedan ska jag som sagt jobba på kvalitet. Inte ringa folk när jag är på väg till bussen och bara hionner vrääka ur mig allt som hänt under dagen och likaså den andra personen, medan ma knappt lyssnar för att man samtidigt ska fiska upp busskortet, hinna springa över gatan eller knappt hör för mottagningen knorrar. Det är inget sätt att umgås på, man blir ju bara svettig?
Jag ahr extremt mkt att jobba på. Vill vara välmående och det här fungerar inte. Måste ha all energi till det nya jobbet, för det ska bli jätteroligt. Men känns inte jättenice att man känner att man redan är helt energilös, och det av att ha varit ledig sean i juni. Då har man gjort fel val med sin fitid indeed!
peace out<3
Vad önskas?
Trackback
