IDA: JA JAG ÄR LYCKLIG
Om någon missade det så är jag numer antagen till Tanzaniaresan!! Min goda vän Johanna hjälpte mig att radera bokningsbekräftelsen från bloggen igår eftersom det stod fett med personuppgifter, vilket jag hade tänkt på men glömt typ.. Aja tack Joey! Och återigen: DEN TIONDE JANUARI DRAR JAG TILL TANZANIA!!!! :D Längtar så himlans mkt!!
Det är så häftigt. För det här kommer bli resan i mitt liv, den jag berättar om för eventuella barnbarn om när de frågar om mormor någonsin sett världen. För första gången i mitt liv känns det som att "I'm making history of it". Jag har haft extremt svårt med perspektiv på sistone. Tänkt "jaha, jag kommer aldrig bli vuxen för jag slutade inte vara barn. Man utbildar sig, hankar sig fram och får ett jobb man avskyr att gå till i 40 år. Plötsligt sitter man där med barn, bil och ammorteringar på huset och känner att jag inte gjort det jag velat med mitt liv" Med andra ord. Jag har haft ångest. Men det här, är faktiskt grymt. Jag gör ngt, det här blir en paus, jag kommer stanna upp ett slag och göra ngt som bryter den väg jag höll på att gå ner mig helt på. Fatta allt jag kommer se, hemska saker och fantastiska saker, vilket perspektiv jag kommer få på livet och hur man inte ska ta allt för givet. Förståelsen för andra och dess kulturer och seder kommer vara ett faktum och jag vill bara komma hem som en mer erfaren människa! Jag ville göra något mer, och nu ska jag göra det. Idealsjälvet och självet möts nu för första gången på länge, och nu ser jag inga andra alternativ än att luta mig tillbaka och girigt suga i mig av denna fantastiska kongruens.
vad fint idis!